Ja det är så mycket jag vill men känns som om det är någon kraft som är emot mig och inte vill att jag ska komma igång.
Det kanske är så enkelt att jag alltid har haft det för lätt förut med att lyckas med grejer och helt plötsligt är det inte lika lätt.
Jag menar, jag har växt upp underbart bra med en hel familj som fortfarande har lika mycket energi och kärlek som när man var liten, jag har vart ganska duktig på allt jag har gett mig in på, gymnasiet gick lekande lätt och jag fick betyg som var väldigt bra, jag flyttade och fick jobb nästan direkt, jag har jobbat och jobbar just nu med det jag egentligen vill jobba med i framtiden fast lite annorlunda bara... Så nu kanske det är dags att det ska bli lite kämpigt för mig? Storasyster Alexandra kanske just nu skulle vilja vara lillasyster och ha någon att rådfråga. Usch, jag är en sådan klassisk storasyster.. Ska alltid vara duktig och ta hand om alla och inte berätta om mina brister, för jag är ju trots allt storasyster och jag kan väl inte ha några brister?
Äh, jag får nog helt enkelt ta ett steg i taget. Men jag ska erkänna att jag är så rädd, så sjukt rädd för att misslyckas. Eftersom allting hittills har gått som en dans på rosor blir jag så rädd för att det nu ska ta stopp. Tänk så misslyckas jag med körkortet? Big deal, tänker säkert många.. Bara att skriva upp eller köra upp igen. Ja jag veet, men hur kommer jag ta misslyckandet? Äh, körkortet kanske inte är en sådan jätte grej men insökningen till våren är lite ångest. Men så tänker jag att om jag nu känner såhär inför insökningen kanske jag inte ska bli det man blir på utbildningen? Men sen tänker jag på hur jag blir alldeles lycklig när jag berättar för någon vad jag vill bli och vad utbildningen kommer ge mig och jag känner verkligen att det här kommer jag vara bra på!
Och sen å andra sidan.. jag är ju faktiskt bara 22, men man är ju lite lillgammal och glömmer lätt det.
Hmm, jag kanske prövas nu, allt detta kanske är ett stort prov i livet som jag måste ta mig förbi. Även fast jag inte kommer in så ska jag ju faktiskt ta mig dit och göra alla de jäkla proven och visa upp mig "naken" inför en jury och de andra sökande.
Fan vad jag önskar att jag var 17 eller 18 igen. Bara just nu, inte för alltid.
Ja så med andra ord är jag en liten kluven Alex just nu. Som går igenom något ganska stort, fast ändå litet.
Annars har det inte hänt så mycket. Var på rosa bandet-gala med kvinnorna på jobbet :-P
Var la ganska roligt. Vi fick massa gratis grejer och sen ingick sittplats på matchen mellan HIF-KalmarFF. Det var roligt att få kolla på fotboll "på riktigt". Har jag nog inte gjort sen jag spelade fotboll själv. Alltså allsvenskans matcher.
Sen har jag fikat med Marie. Julia vär här fredag-lördag och vi slappade och åt gott. Massa film blev det också. :-)
Jag har köpt grymt snygga stövlar! Tycker jag själv då, hehe. Har varit på jakt efter ett par i nästan två år och en dag stod dom där framför mig. De är inga klassiska ridstövlar utan lite roligare. Äh, ni kan få se bild sen.
Igår köpte vi en microvågsugn. Jippie! Jag kan göra gröt utan att använda kastrull och annat jobbigt och Janne kan värma sina billys i micron istället för i ugnen.
Nu till helgen kommer syster Sara på besök. Äntligen ska jag få gå ut med henne och visa utelivet här i Hbg. Hon fyllde ju 18 för snart två år sedan så det är kanske på tiden? ;-) SKa bli riktigt roligt!
Helgen efter kommer Kajsa, vilket också ska bli underbart roligt! Vi har inte träffats på läänge, för länge. Och då har ju soffan kommit så det blir dubbeltroligt den helgen!
Här kommer min "jag vill"-lista så får vi se om jag lyckas med något av det i framtiden.
Jag vill:
#Klara körkortet
#Få lusten tillbaka att spela massor på min gitarr
#Gå upp i vikt, vilket har varit svårare än jag trodde
#Ta mig igenom insökningen i Malmö och gärna klara det också
#Flytta härifrån med Janne till ett lugnare område. Börjar bli trött på att folk blir skjutna i huvudet på vår gata i princip.
#Vinna massa pengar ;-)
#Ha mina nära och kära närmre. (Den är svår den du)
#Lyssna mer på musik
#Tro mer på mig själv
Nej nu ska jag äta och sen sticka till jobbet.
Men jag är en fighter så jag klarar mig. Jag är ju trots allt storasyster.
Ibland är allt upp&ner